nenaf

Jag tänkte skriva lite om vår klass som jag och Edith är i på dagarna. Vår klass består av 17 barn i åldrarna 3-7 år med blandat pojkar och flickor. Vår klass är en blandning av förskoleklass och förskola, det kostar 200 shilling per termin som är ungefär 18 kr. Många familjer har därför inte råd att sätta sina barn i skolan, många barn börjar därför skolan i klass 1 då skolan blir gratis. De flesta i klassen är kristna men det finns några muslimer som är flyktingar från Somalia och Sudan, vår lärare välkomnar alla oavsett ursprung. Klassen är en "top class" med de barn som är "bäst" och ska vidare till klass 1 nästa år. Att ålderns spridning är så stor beror på att man får vara kvar i klassen tills man är förberedd till att gå vidare till första klass. Barnen pratar både engelska och swahili och undervisningen sker på båda språken. Alla barnen kan läsa och skriva med både små och stora bokstäver. Matematiken som barnen kan motsvarar den matematik som svenska barn lär sig i årskurs 3. Lärandet är individanpassat eftersom den inte är så fokuserad på ålder utan på vart barnet befinner sig i sin utveckling. Vår lärare är väldigt bra på att se varje barn som en individ och inte en del av en grupp och det berömmer vi Elizabeth för. Det förekommer ofta aga i den Kenyanska skolan men Elizabeth låter barnet skämmas i en liten stund istället för att slå barnen. Hon arbetar tematiskt där hon använder sig av nya teman varje vecka, denna vecka har hon tema transsport med fordon. De sjunger väldigt mycket tillsammans och via sången lär de sig bland annat språket och matematiken. Jag är väldigt imponerad av dessa barn! De är glada, positiva och motiverad till att gå i skolan. Det märks på barnen att de inte hamnat i ett könsmönster där pojkar ska vara på ett sätt och flickor på ett annat. På fotbollsplanen är det både pojkar och flickor som spelar fotboll och när barnen ska fläta våra hår är det både pojkar och flickor. Många av barnen har som dröm att bli pilot, lärare, advokat, doktor eller chaufför. Detta kan bero mycket på hur Elizabeth bemöter dessa barn och att hon är medveten om genus. Eller har det att göra med att många av dessa barn inte har tv, dator m.m som avspeglar det könsmönster som finns i vårt samhälle. Elizabeth har verkligen ett nytänkande och vill lära sig mer då hon går kurser i specialpedagogik på kvällarna. Jag ska ladda upp lite bilder från skolan :)