NAIROBI!
Sista natten i en våningssäng och sista natten i ett myggnät som sitter fastklistrat på kroppen, det kändes skönt att vakna i morse och veta det.Vi skulle haft en gemensam frukost i morse men jag och Amanda hade tagit fel på tiden och åt en halvtimme före alla andra. Vi var nog för övertända på att komma i väg till Nairobi som är huvudstaden här i Kenya. Det var lite vemodigt att säga hej då till resten av gänget som var kvar i huset, samtidigt som det kändes skönt att få komma till ett riktigt hotell och kunna göra sig ordentligt ren. Under resan har smink inte varit aktuellt och plattången jag har haft med har legat så fint nedpackat i väskan, man har i stort sett varit glad att man har hunnit duschat ur schampot och balsam innan varmvattnet har tagit slut. Bilresan till Nairobi gick bra och vi satt mest och tänkte på de veckor som varit och mycket på hemresan som börjar närma sig. När vi kom fram till hotellet stod det vakter utanför och vi fick gå igenom en säkerketskontroll som de brukar ha på flygplatser. Säkerheten är väldigt hög tack och lov då det varit endel bombningar i Nairobi. Vi möttes av klassisk musik i hotell lobbyn och vi kände inte alls att vi passade in i våra "skrutt" kläder och sandaler. Det första vi gjorde var att hoppa in i duschen så fort vi fick våra rum. Jag och Amanda fick ett väldigt stort hotellrum på ca 40 kvm, Johnny och Tim fick ett något mindre på samma våning som oss. Efter uppfräschningen gick vi med bestämda steg mot poolen där vi inte hann ligga mer än tio minuter innan vi tog lunchdags vid pooldäcket. Vi åt en lunchbuffé som var alldeles för dyr men det var det värt! Vi hann inte mer än äta upp innan regnet kom så vi fick ge upp vår solning och gick till våra rum. Jag och Amanda somnade och vaknade till efter ett par timmar då var det dags att göra sig i ordning inför middagen. Det känns som vi inte alls har gjort mycket i dag och det tror jag vi alla behövde!
Sista dagen i Nakuru!
Nu är det inte många dagar kvar tills några av oss åker hem till Sverige. Det ska bli skönt att få komma hem, det känns som om jag har gjort det jag vill och jag känner mig färdig med denna resa.
Under natten hade magsjukan svept som en epedemi i huset. Vi som var friska bestämde oss för att lämna huset och gå till ett köpcenter. Det slutade med att vi tog en tuk tuk från köpcentret in till stan för att äta lunch och shoppa vidare. I dag delade vi upp oss för att inte vara så många när vi skulle handla. Jag och Johnny gick in med inställningen bestämd och pruta! Vi kom långt på det och shoppade det vi skulle och lite till. Emelinn och Edith hade taktiken "tjattra emot" som dom kallar det. Den fungerade sådär, den drog mest energi och skapade irritation. Tim hade taktiken 100 shilling på allt, han tyckte försäljarna hade skambud så då hade han också det. Den taktiken fungerade också bra! Som sagt så är försäljarna väldigt på och man får inte gå i fred. Efter att ha handlat julklappar, farsdagpresenter och annat tog vi tuk tuk hem till huset och hade vår sista "tea time" här i Nakuru. Jag kommer sakna dom stunderna på eftermiddagarna då vi bara sitter och pratar med en kopp te. Nu är vi redo för några dagar i Nairobi och hoppas på bra väder så vi kan sola och bada :)
In another part of Nakuru.. about me!
Eftersom alla resenärer utom jag har fått en personlig presentation så tyckte Edith det var dags och skrev en om mig på hennes och Malins blogg. (www.kenyaventyret.blogg.se)
Helena vår egen bloggerska to be!
Vårt födelsedagsbarn här i Kenya som vi lurade attans med på hennes födelsedag som hon trodde skulle spenderas i skolan men som tog henne till poolen! Helena är även allas vår detaljerade bloggerska, Helena är den av oss som sköter sin blogg bäst. Varje kväll får vi andra frågor som rört dagen, tex vad hette hon vi va hos i efternamn? Hur många zebror såg vi? Men hon kan även allt om sjukvård, är det någon som ligger avsvimmad på en skolgård är det Helena som är där och lyfter ens fötter rätt upp i vädret! Helena är även den som saknar träningen mest av oss alla så hon tar varje tillfälle i akt att träna även så i skolan!
Safari i Lake Nakuru
I dag har jag, Amanda, Johnny, Tim, Karro och Karin varit på safari i våra hemtrakter här i Nakuru. Lake Nakuru är en känd nationalpark vid en av Afrikas största insjöar. Sjön är känd för sina rosa flamingos och sitt fågelliv, det finns upp till 450 olika fågelarter. Att flamingosarna blir rosa beror på det salta vattnet i sjön. Vi trodde inte att vi skulle få se några rosa flamingos då det har varit översvämning i sjön, men det gjorde vi! Vi såg även tusentals pelikaner och storkar… där tog min kunskap om fågelarter slut. Det var i alla fall ett paradis för en fågelskådare! Vi fortsatte vår bilfärd runt sjön och såg babianer, lejon, buffel, zebror, giraffer, antiloper, flodhäst och NOSHÖRNINGAR! Jag som alltid har velat sett en noshörning blev jätteglad! Vi såg både svarta och vita noshörningar, en noshörning var inte mer än två meter från vår bil och korsade vägen mitt framför oss. En riktig klumpeduns! Vi såg även en noshörningsmamma med sin bebis, det var kul att få se ett utrotningshotat djur med sin unge. Vi hade hopp om att få se ”The big five” som består av djuren lejon, elefant, buffel, noshörning och leopard. Men det är bara leoparden som vi inte har lyckats få se eftersom den är väldigt sällsynt.
Besök på barnhem
Denna dag har varit helt underbar! I förmiddags började vi med att handla blöjor, välling och leksaker för att ha med till ett barnhem. Barnhemmet vi besökte är det barnhem som vår rektor visade oss i torsdags. Vi fick vara med en heldag hos de små bebisarna som var allt från två veckor till några månader. Vi hjälpte till och matade bebisarna och bytte till blöjor. Annars använder de sig av tygblöjor då de inte har råd att köpa blöjor. Efter vi varit hos småttingarna var vi en stund med "toddlarna" och lekte.
Jag tog hand om den här bedårande godingen!
Stressad!
Jag var så känslomässigt utmattad i torsdags då det blev många känslointryck på en och samma dag. Jag kände mig alldeles tom när jag kom hem och grät hela kvällen. Det blev så mycket på en och samma gång, jag hade min sista dag i skolan och hade avslutning med barnen i klassen vilket var jobbigare än jag trodde. Jag har så svårt att se och höra hur de agar barnen, jag mår illa av hur de behandlar barnen och nästa sekund är så goa och glada mot oss. På eftermiddagen var vi med vår rektor till ett barnhem i stan, där det fanns två veckor gamla bebisar som de hade hittat i soporna.
På fredags morgonen vaknade jag och mådde så sjukt illa och allt jag åt kom bara upp, jag hade som kramper i magen och var alldeles varm. Jag behöll varken någon vätska eller mat så vi var oroliga att jag skulle behöva åka till sjukhus för att inte bli uttorkad. Senare på eftermiddagen kom jag på att alla symptom jag hade stämde in på magkatarr då jag haft det förr. Tim som haft magkatarr ganska nyligen kände också igen sig, han hade som tur med sina tabletter mot magkatarr och jag blev bättre så fort jag tagit dom.
Det är nog inte så konstigt att jag känner såhär då det är väldigt intensivt och maten vi äter är i stort sett bara pizza, hamburgare och pommes frites. Jag har också haft det mycket med mina intervjuer till examensarbetet denna vecka och känner väl att jag borde plugga mera än vad jag har gjort. Jag ligger ju bra till med examensarbetet då jag redan börjat skriva och gjort det jag ska här i Kenya men jag har väl för höga krav på mig själv. Jag är helt enkelt stressad! Det är nog mycket som gör att jag känner så här, det är väldigt påfrestande att bo såhär nära inpå varandra och aldrig kunna vara själv. Jag som har ett stort behov av att vara själv och kan inte ens gå en promenad om man skulle vilja, vi har grindar som är låsta utanför huset och ännu en grind som är låst med en vakt dygnet runt. Man känner sig ganska inspärrad. Just nu ser jag framemot några dagar i Nairobi och att få åka hem till mina nära och kära, äta nyttig mat, träna och plugga på ett riktigt bibliotek!
:(
Lång och jobbig dag, som pricket över i ett försvann det långa blogginlägget som jag skrivit. Jag säger bara god natt!
